En fjärdeplats i Kalkberg-Turnier 2026

Hammarby Boule representerades av fem dubbellag i den 16:e upplagan av Kalkberg-Turnier. När de fem monrad-omgångarna var spelade så hade Lasse Ringdahl och Tommy Andersson, efter fyra segrar, nått fjärdeplatsen vilket också blev dagens främsta insats för klubbens spelare. Hasse Hagberg, som var en av spelarna på plats, delar här med sig av sina betraktelser från tävlingsdagen.

”Truppen var förlagd i Hamburg och spelplatsen Bad Segeberg är en liten stad en timmes tågresa norr om Hamburg. Vi åkte gemensamt redan kl 8 på morgonen. Vi var vid banan strax efter nio. Spelet började kl 10.

Klubben hade ett eget litet område inhägnat av en låg men tät häck. Där var 18 utomhusbanor vilket förklarar varför man maximerade deltagarantalet till 36 lag. Klubben gjorde inget stort nummer av att vi var där. Det nämndes lite odramatiskt i ordförandens välkomstprat vid samlingen.

Där fanns en liten inglasad byggnad som utgjorde sekretariat. Vid sidan därav hade man satt upp en stortältduk över fem långbord med lösa träbänkar framför. Bredvid ännu en tältduk över serveringen som var kopplad till ett litet förvaringsskjul där man antagligen förvarade materiel som resultattavlor, ringar och annat. Ev. en del serveringsutrustning. Serveringen sköttes tydligen av några inlejda lokala damer som hade fixat mackor och en mängd hembakat kaffebröd. Drycker (kaffe, läsk, vatten och bärs) tillhandahölls till billiga priser. En gasdriven grill vid sidan av kom till användning från lunchtid (efter två matcher) där den delikata Thüringerwursten lades på. Den serverades med alternativt potatissallad eller bröd samt stark tysk senap.

Arrangörerna hade tydligen inte räknat med att Bajen skulle komma på besök för bärsen var slut redan vid halvfyra-tiden. Men det var förstås en ganska varm dag. Vid samma tid började det förresten bli ganska kvavt vilket tydde på kommande åskväder. Och mycket riktigt. Åskan var inte helt nära, men det tillhörande skyfallet var desto kraftigare. Spelet avbröts och alla trängde sig in under det knappa tälttaket. Vatten rann längs marken och de som inte hade ställt kassar och väskor på borden fick se sin utrustning helt genomblöt.

Efter c:a 20 minuter upphörde regnet men nu hade banorna helt ändrat karaktär. Det lönade sig att lyfta men man fick akta sig för att kloten inte tvärstannade vid nedslaget. Spelet fortsatte som sagt.

Spelet ja. Det var fem matcher Monrad och inget slutspel. Monrad och monrad förresten, det spelades med sådana där Buchholtz-poäng som ingen människa kan räkna fram utan man måste ha ett dataprogram. Kvalitén på lagen var inte särskilt imponerande. En vanlig bouletävling i Sverige har högre genomsnittlig standard. Dock var det lag som vann, för övrigt samma som i fjol, mycket bra. De skulle med stor säkerhet nått minst semifinal i Bajen Cup. En av medlemmarna i laget, Peter Blumenröther, är för övrigt en gammal bekant till mig som deltog i Baltic Cup då den internationella tävlingen arrangerades i Humlegården 1996. Han har en gång vunnit tyska mästerskapen i dubbel och har sedan dess trappat ner och spelar nu mest ”på skoj”. Han är ansvarig för domarutbildningen i distriktet för Nordtyskland.

De två första matcherna samt femte matchen spelades utan tidsbegränsning. Matcherna 3 och 4 begränsades till 70 (?) minuter.

Hur gick det för Bajen då? Här är några intryck:

 Det såg lovande ut i början även om bara två av våra fem lag vann sina första matcher. Det var Lasse/Tommy och Sune/Ola. De båda vann också andra matchen och det gjorde även Bertil och jag.

Efter lunch vann Lasse/Tommy igen medan övriga torskade. I fjärde matchen torskade Lasse och Tommy efter att ha lett före regnavbrottet, men där drog motståndarna (som förresten var de som Bertil och jag förlorat mot i första matchen) tydligen fördel av banornas ändrade egenskaper. Nu vann förresten också både Micke/Pär sin enda match samt Bertil och jag vår andra seger. I sista matchen vann Lasse/Tommy sin fjärde seger medan övriga bajare torskade.

Sammanfattningsvis, Lasse och Tommy slutade på fjärdeplats efter fyra segrar. Övrigas samlade resultat finns i bilden:

De svenska lagen behövde av en tillfällighet aldrig mötas någon gång. Alla verkade mycket nöjda med utflykten till Tyskland även om naturligtvis inget av lagen var nöjda med sitt spel. Men det är man väl nästan aldrig om man inte vinner tävlingen förstås.”